Jesper har fått besked, och det är jävligt tungt att höra att han åker hem. samma öde tillmötes som Chaplin, dock har han ett leende på läpparna och tycker det är en lättnad, det är skönt att se då man vet att han vill åka hem och det blir lite lättare att hantera det då. hoppas du trivs i strängnäs, du måste komma och hälsa på.
sitter och lyssnar på John mayer - free falling och börjar tänka tillbaka på strängnäs och min bästa vän.
veckorna innan Pontus flyttade, det är precis samma sak nu, man går och väntar tills han åker och får ångest då man inte vet vad man skall göra de sista veckorna tillsammans med honom. Hoppas för guds skull att jag och Jesper inte går samma öde tillmötes som jag och Pontus..
Pontus
min bästa vän någonsin, den ända som förstod och kunde reflektera till en egen personlig händelse. så jävla underbar, minns allt som det var igår, första gången man umgicks tillsammans med Pontus, kunde knappt prata med varandra, sedan släppte det lite och vi började umgås ganska mycket när vi insåg hur mycket vi hade gemensamt. det ena ledde till det andra, man tog sig modet att fråga om han ville hänga med ut och gå eller göra något och lära känna varandra lite bättre. han var då sjukt lätt att prata med och god damn vad mycket roligt vi hade.
alla lan, alla kvällspromenader, finns alltid i min hjärna och det har inte gått en ända dag utan att jag lutat mig tillbaka, tänkt tillbaka och bara ler åt minnena.
Pontus är som en stjärna, även när man inte ser han, så finns han alltid där.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar