går rakt på sak, finns alltid dagar då allt bara glider med och man inte känner sig levande. man får ångest då man inte göra någonting med sitt liv. ännu värre är när man får ångest då det känns som man lyckas med allt som inte är viktigt, och misslyckas med det viktigaste ever. ger mig panikångest, står stilla på ruta ett och har inte en aning om jag bara skall kasta in handuken och ge upp eller om jag skall fortsätta kämpa.
känner inget större hopp längre. känns som jag får fullfölja min episka plan. nattens intrång gör inte problemen mindre heller.
"Ligger i sängen, kylan och mörkret omfamnar en, man känner sig fastspänd när man ligger och kallsvettas då ångestattacken tar över och man inte längre vet vad som är upp eller ner, saknaden efter livet i strängnäs, ensamheten av mörkret gör en galen och psyket börjar sakta men säkert brytas ner. känns som allt i rummet stirrar på en, stirrar och väntar, förväntasfulla och hoppfulla för vad paniken gör med en. sakta vakar allt över en medans paniken sakta rinner djupare och djupare inom en. ångest."
nåväll, för trött för att orka bry mig så blev lite emo för en sekund. hmm ,inte okej. undrar ärligt vart man är påväg.
dagens outfit: kalsonger
dagens progress: armhävningar 32/101 , sit-ups - , rygglyft 20/x
"f0ck life" - Robert Gustafsson, min bror
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar